Aktiva seniorer bjöd in sina medlemmar till vårfest i Hyringa bygdegård på tisdagseftermiddagen. Kring tre långbord rymdes drygt 60 personer. Vackra dekorationer prydde borden som deltagarna själva dukade upp med medhavda godsaker ur egna knyten.
Men först berättade Torbjörn Walthersson om ett västgötskt kriminalfall som han kallade ”Passionsdramat på Långedrag 1946 – ett drama i två akter: 1. Svartsjuka 2. Svartkonst”.
AKT 1 SVARTSJUKA: Den unge furiren Arne Svensson på KA4 i Göteborg blev förälskad i den ännu yngre flickan Kerstin Moberg, blott 17 år vid tillfället, född på Uppegården i Långedrag. Hon blev nog kanske mest förälskad i hans uniform. Samtidigt hade hon en annan romans på gång med en gift 40-årig man och var ganska tveksam till att fortsätta bekantskapen med Arne.
Arne Svensson, som hade blivit övergiven av sin mor som liten pojke, kunde inte uthärda tanken på att mista sin käresta. I stället planerade han att ta livet av först henne och sedan sig själv och därför tog han med en armépistol laddad med, som han trodde, fem patroner till deras sista möte. Paret låg på en vagn inne i vagnslidret på Uppegården och skådade mot stjärnhimlen. Det sista Kerstin såg var en pistolmynning riktad mot sitt huvud. Hon blev skjuten i huvudet på bara några centimeters håll. Därefter riktade Arne pistolen mot sin egen tinning. Pistolen klickade. Han försökte flera gånger men lyckades inte skjuta sig. Han hade av misstag tagit med sig ammunition som passade till ett maskingevär och den fungerade inte i pistolen. Det var bara det första skottet som passade till pistolen, oturligt nog för Kerstin.
Arne gick förvirrad och djupt besviken in mot centrum. Hans plan hade gått om intet. Han greps av polisen då han åt frukost på Centralstationen. Han dömdes till tio års fängelse. Efter avtjänat straff flyttade han norrut, där ingen kände till honom. Han skaffade familj och ansågs allmänt vara en hygglig karl.
AKT 2 SVARTKONST: Karl-Axel Willemoth var en psykiskt sjuk ung man med morbida tankar på mord och död och styckade kroppsdelar. Han bodde hemma hos sin mor i ett satanistiskt inrett rum i Långedragstrakten. Han hade blivit besatt av Kerstin Moberg fast han inte kände henne, han hade kanske dansat med henne en gång, det var allt. Han deltog vid hennes begravning på Västra Frölunda kyrkogård. Men han nöjde sig inte med det. I nattens mörker cyklade han till kyrkogården och grävde upp Kerstins kropp, svepte in den i juteväv och cyklade med den på cykelstången sex kilometer hem till sig. Han gömde kroppen i en kanot i trädgården. Gravskändningen upptäcktes dagen därpå och kroppen hittades efter några dagar hos Karl-Axel, som bedömdes sinnessjuk, förklarades straffri och blev inlåst på Lillhagens mentalsjukhus i tre år. Sedan blev han frisläppt och levde till 1999.
Efter fikapausen med lotteriförsäljning fortsatte Torbjörn Walthersson med att berätta om Borgen i Vänersborg – länsfängelset som stod klart 1851 och stängdes för gott 1995. Där fanns plats för 90 fångar, både män och kvinnor. Vanligaste brotten var stöld och brännvinsbrott och de flesta som satt där var obemedlade människor som inte klarade att betala sina böter. Idag är Borgen ombyggd till bostadshus och hyser ett helt annat klientel.
Ordförande Britt-Marie Håkansson tackade Torbjörn för hans fängslande berättelser med ett presentkort från en lokal affärsverksamhet i Grästorp. Glada vinnare på lotterierna kunde gå hem med presentkort, choklad och vackra pelargoner.
//Kristina Hurtig