Aktiva Seniorer Grästorp

Vår andra studieresa på DAL blev lite annorlunda. Första resan gick ju i Carl von Linnés fotspår, men nu tog vi annan väg. Men resvädret var perfekt, svalt och lite regnigt. Skolresetid, knoppsprickningstid. Lagom mycket prat och information och god tid för egna reflexioner.

Vi hämtade upp guiden Bertil Jonshamre från Ljungskile på Trestads Center och styrde sen mot norr. Den bördiga Dalboslätten bredde ut sig framför oss och i väster höjde sig höga Kroppefjäll. Färdens första resmål var Hamrane bak- och kaffestuga precis på randen mot slättbygden. Den vackra lilla gården var precis sig lik sen sist vi var där. Alla små uthus och stugor med lösgående husdjur fanns kvar. Vi lät oss väl smaka av klengås och kaffe. Vi avstod från att göra riktiga klengåsar, vilket man egentligen ska göra med tummen, utan bredde smöret med smörkniv. Efter sightseeing i gårdshusen for vi tillbaka till stora vägen och fortsatte mot norr.

Vår egen expert Gunnar Håkansson informerade oss sedan om sin hembygd på Dalboslätten. Han berättade om hemgården, sin släkts historia och om rationaliseringen av jordbruket. Det var underbart att höra om lyckade generationsväxlingar och anpassning till den nya tiden. Dalsland liksom Grästorp ingår ju i det mellansvenska havre bältet. Manganbrist kan ibland påverka skörden. Men nu hoppas vi på ett omväxlande väder med inte alltför långa perioder av sol och regn.

Nästa resmål var den vackra gamla träkyrkan på Kroppefjälls sluttning i Skållerud. Regnet duggade. Men vi skyndade oss in i kyrkan och fick lyssna till en strålande föreläsning av kyrkans lila vaktmästare om församlingens och kyrkans historia. Inredningen var av barocktyp med snidade och förgyllda detaljer. En mäktig predikstol med en jättelik baldakin. De fyra evangelisterna prydde predikstolen och de tolv lärjungarna läktarskranket. En vackert snidad dopfunt i täljsten från 1250 minde om ett tidigt kristnande av Dalsland.  Ett antal smidda järnkors som gravstenar var uppställda vid kyrkogårdsmuren. Kyrkan var utvändigt målad med Falu rödfärg.

Baldersnäs egendom var nästa anhalt i skogen. Slottet omgavs av en vacker park i engelsk stil med många ovanliga trädslag. Rödbokarna hade just slagit ut och rododendronbuskarna var på god väg. Efter den smakliga måltiden gjorde vi en promenad i parken och beundrade blommorna. Ett naturvårdens NATURUM och olika hantverkare hade sina lokaler i de olika byggnaderna. Vi var lite för tidiga på turistsäsongen och lokalerna var inte öppna.

Dalslands berggrund är mycket intressant. På grund av rörelser i jordskorpan för miljarder år sedan har det anrikats många nyttigheter i jordskorpan, som vi sena tiders barn har glädje av. Tänk bara på kvartsit, järnmalm, skiffer, och t.o.m. ädla metaller och stenar, som kan utvinnas ur berget. På köpet har vi fått sprickdalar och långsmala sjöar, som vi kan använda som kommunikationsleder. Håverud är en knutpunkt mellan olika kommunikationsleder. Telefon, akvedukt, vägbro, järnvägsbro. Historiskt har Dalsland många hantverkare, som bearbetar jordens fyndigheter och skogens produkter. Även större industrier får sin utkomst av skogen som sågverk, pappersmasse- och pappersindustrier. Akvedukten i Håverud är nu 150 år och typisk produkt av Sverige. Fartygsplåt var vi länge bäst i världen på att framställa.

I Stenebyskolan hade vi dagens mest spännande upplevelse. Vår grupp blev fast i en hiss, som var överbelastad och vägrade fortsätta uppåt. Vi hade räknat in det antal personer hissen skulle bära, men vi var tydligen för tunga och hissen stannade. Där hängde vi helt hjälplösa i över en kvart. Temperaturen steg och det var nära att någon fick panik. Slutligen lyckades tillkallad personal få ner hissen till markytan. Vi erbjöds att ta en annan hiss, men vi avstod. Till silversmidet kom man med en enkel trappa och när vi förevisats den lokalen och verksamheten där, var det dags att fortsätta färden, Efter att ha beundrat de vackra Stenebylänken fortsatte vi mot Vita Sannar vid Vänerns strand.

Vi tog en kaffe med kanelbulle i den härliga kvällssolen. Vår guide berättade om den kommunala satsningen och skandalerna kring denna. Men eftersom ingen hade handlat för egen vinning utan bara tänkt för kommunen bästa var allt förlåtet och bortglömt. 

Efter vederbörliga avtackningar lämnade guiden oss och vi åkte hem till Grästorp efter en intressant och givande utfärdsdag

Bengt-Erik Persson
2018-05-23

Klicka på en av bilderna.

 

En synnerligen givande och lärorik studieresa.

Aktiva Seniorers studieresa till trakten av Hornborgarsjön och Varnhem var intressant på många sätt. I gråmulet väder startade vi mot Skara och Billingebygden. Brunsbo äng passerades och vi stannade först i Varnhem och där fick vi det efterlängtade busskaffet. Efter en stund fick vi vandra upp på en höjd och bese den nyligen utgrävda Kata Gård, en vikingatida stormansgård där på Billingesluttningen. Kata var en verklig person. Hennes grav är utgrävd, och hon var tydligen en mäktig gårdsfru på vikingatiden. Det  nya kyrkoliknande rummet, som vi fick bese, var egentligen ett skydd över utgrävningarna av kryptan under gårdskyrkan. ”Sveriges äldsta rum”. Sverige kristnades redan på 980- talet genom danerna, och de härskade den här tiden över både Danmark och England. Även till Kålland och våra trakter kom missionärer och predikade den kristna läran. Ett bevis är våra dopfuntar uthuggna i stora kalkstenar och rymliga så man kunde doppa hela barnet vid dopet. Kyrkorna var i början av trä men redan på 1100-talet byggdes våra stenkyrkor, som står kvar än.

På 1160-talet kom cisterciensermunkarna, och de byggde klostret och klosterkyrkan i Varnhem. Munkarna fick en stor gård av härskarinnan  med både åkermark och skog att bygga sin kongregation på. Tre kloster byggdes i Sverige av Cistercienserorden. Det var Alvastra, Varnhem och Nydala i Småland och sedan även Gudhem. Många växter hade de med sig från Frankrike och många rotade sig häruppe i Norden, t.ex den tidiga kirskålen, som tillsammans med ramslök och skogslök räddade många från farliga bristsjukdomar, som skörbjugg och blodbrist. Genom klosterträdgården lärde man ut odling av allehanda örter och nya sädesslag till bönderna i trakten, Vetet var från början ett ogräs i det nordiska kornet. Munkarna fann platsen på Billingens västsluttning mycket bördig, så de stannade hela medeltiden eller tills Martin Luthers reformation och Gustav Vasas landsfaderlika styre kom och avskaffade klostren.

Klosterkyrkan i Varnhem var länge en av Sveriges största kyrkor (Lundadômen låg i Danmark) och i kyrkan begravdes både Birger Jarl och sedermera även Magnus Gabriel de la Gardie, Herren till Läckö. I kyrkan beundrade vi Agda Österbergs donerade långa kormatta: ”Livsvandringen”, som blivit vävd  i hennes vävatelilé Tre Bäckar i Vanhem. Det porträttlika huvudet av Birger jarl högt uppe under valven i Klosterkyrkan fick vi också se och Magnus Gabriels grav med gjutna statyer. Som i många andra katedraler fanns en korgång bakom altaret, så att man kunde gå runt och bese gravkapellen som byggts för förnäma personer. Begravningsskicket på den tiden var i våra ögon mycket odemokratiskt. De förnämsta begravdes inne i kyrkan, allmogen och barnen utanför kyrkomuren och fattiga och trälar längst bort eller precis innanför klostrets yttermur.

Efter visningen av klosterkyrkan for vi till den gamla biskopsgården i Brunsbo och fick dagens lunch. Brunsbo herrgård var ju Skarabispens residens i gamla tider.

Sist gjorde vi en tur runt Hornborgasjön och fick se både den nya cafeterian och det nyrestaurerade Naturumet på den östra sidan. På den västra sidan fanns informationsstället Trandansen där man kunde bese flyttfåglarna. Tusentals rastande tranor, gäss och sångsvanar på väg till Norrland. Ett av norra Europas populäraste besöksmål. Några resenärer vandrade ut till det nya fågeltornet och några tog en välsmakande fika i den nya restaurangen med världens vackraste utsikt - nästan hela Hornborgasjön med fåglar och allt.

När vi kom hem på eftermiddagen sprack himlen upp och solen sken över vår hemkomst. Vi tog det som ett gott omen efter denna långa mulna dag.

Vid pennan Bengt-Erik Persson

2018-04-17

 

Onsdagen den 7 mars hade Aktiva Seniorer föreningsstämma på Samlingssalen i Kommunens hus.

Till ordförande valdes Kerstin Fognell.
Vice ordförande Kerstin Svensson.
Sekreterare Kristina Segerfeldt.
Kassör Kurt Eriksson.

Ledamöter:
Monia Persson
Barbro Wulcan
Gunnar "Charlie" Håkansson
Håkan Windhede
Göran Örtlund tillika Webmaster

Till valberedning valdes: Inga-Lisa Rygell, Jan Vinberg och Lena Lundberg

Mia och Thomas Poppe berättade om Nils Poppe och underhöll.