Vår andra studieresa på DAL blev lite annorlunda. Första resan gick ju i Carl von Linnés fotspår, men nu tog vi annan väg. Men resvädret var perfekt, svalt och lite regnigt. Skolresetid, knoppsprickningstid. Lagom mycket prat och information och god tid för egna reflexioner.

Vi hämtade upp guiden Bertil Jonshamre från Ljungskile på Trestads Center och styrde sen mot norr. Den bördiga Dalboslätten bredde ut sig framför oss och i väster höjde sig höga Kroppefjäll. Färdens första resmål var Hamrane bak- och kaffestuga precis på randen mot slättbygden. Den vackra lilla gården var precis sig lik sen sist vi var där. Alla små uthus och stugor med lösgående husdjur fanns kvar. Vi lät oss väl smaka av klengås och kaffe. Vi avstod från att göra riktiga klengåsar, vilket man egentligen ska göra med tummen, utan bredde smöret med smörkniv. Efter sightseeing i gårdshusen for vi tillbaka till stora vägen och fortsatte mot norr.

Vår egen expert Gunnar Håkansson informerade oss sedan om sin hembygd på Dalboslätten. Han berättade om hemgården, sin släkts historia och om rationaliseringen av jordbruket. Det var underbart att höra om lyckade generationsväxlingar och anpassning till den nya tiden. Dalsland liksom Grästorp ingår ju i det mellansvenska havre bältet. Manganbrist kan ibland påverka skörden. Men nu hoppas vi på ett omväxlande väder med inte alltför långa perioder av sol och regn.

Nästa resmål var den vackra gamla träkyrkan på Kroppefjälls sluttning i Skållerud. Regnet duggade. Men vi skyndade oss in i kyrkan och fick lyssna till en strålande föreläsning av kyrkans lila vaktmästare om församlingens och kyrkans historia. Inredningen var av barocktyp med snidade och förgyllda detaljer. En mäktig predikstol med en jättelik baldakin. De fyra evangelisterna prydde predikstolen och de tolv lärjungarna läktarskranket. En vackert snidad dopfunt i täljsten från 1250 minde om ett tidigt kristnande av Dalsland.  Ett antal smidda järnkors som gravstenar var uppställda vid kyrkogårdsmuren. Kyrkan var utvändigt målad med Falu rödfärg.

Baldersnäs egendom var nästa anhalt i skogen. Slottet omgavs av en vacker park i engelsk stil med många ovanliga trädslag. Rödbokarna hade just slagit ut och rododendronbuskarna var på god väg. Efter den smakliga måltiden gjorde vi en promenad i parken och beundrade blommorna. Ett naturvårdens NATURUM och olika hantverkare hade sina lokaler i de olika byggnaderna. Vi var lite för tidiga på turistsäsongen och lokalerna var inte öppna.

Dalslands berggrund är mycket intressant. På grund av rörelser i jordskorpan för miljarder år sedan har det anrikats många nyttigheter i jordskorpan, som vi sena tiders barn har glädje av. Tänk bara på kvartsit, järnmalm, skiffer, och t.o.m. ädla metaller och stenar, som kan utvinnas ur berget. På köpet har vi fått sprickdalar och långsmala sjöar, som vi kan använda som kommunikationsleder. Håverud är en knutpunkt mellan olika kommunikationsleder. Telefon, akvedukt, vägbro, järnvägsbro. Historiskt har Dalsland många hantverkare, som bearbetar jordens fyndigheter och skogens produkter. Även större industrier får sin utkomst av skogen som sågverk, pappersmasse- och pappersindustrier. Akvedukten i Håverud är nu 150 år och typisk produkt av Sverige. Fartygsplåt var vi länge bäst i världen på att framställa.

I Stenebyskolan hade vi dagens mest spännande upplevelse. Vår grupp blev fast i en hiss, som var överbelastad och vägrade fortsätta uppåt. Vi hade räknat in det antal personer hissen skulle bära, men vi var tydligen för tunga och hissen stannade. Där hängde vi helt hjälplösa i över en kvart. Temperaturen steg och det var nära att någon fick panik. Slutligen lyckades tillkallad personal få ner hissen till markytan. Vi erbjöds att ta en annan hiss, men vi avstod. Till silversmidet kom man med en enkel trappa och när vi förevisats den lokalen och verksamheten där, var det dags att fortsätta färden, Efter att ha beundrat de vackra Stenebylänken fortsatte vi mot Vita Sannar vid Vänerns strand.

Vi tog en kaffe med kanelbulle i den härliga kvällssolen. Vår guide berättade om den kommunala satsningen och skandalerna kring denna. Men eftersom ingen hade handlat för egen vinning utan bara tänkt för kommunen bästa var allt förlåtet och bortglömt. 

Efter vederbörliga avtackningar lämnade guiden oss och vi åkte hem till Grästorp efter en intressant och givande utfärdsdag

Bengt-Erik Persson
2018-05-23

Klicka på en av bilderna.